Barnen och deras namn.
När jag för första gången satte ordet, namnet Lo i munnen så kändes det så rätt.
Så mjukt.
Så tufft.
Så... Lo.
Jag gillade också tanken på att hon skulle få vara lite ensam om sitt namn. Det är trots allt bara 284 personer i sverige som har Lo som tilltalsnamn. 204 tjejer och 80 grabbar. Men... nu finns risken att det blir ändring på det.
Nu har hanna-denna-dära gått och döpt sitt barn till Lo.
Mikael Persbrant. Har döpt sin son. Till Lo.
Jävlars!
Okej, okej. Hatten av för att han valt ett tämligen bra namn, för det har han m-men... Kommer det komma en våg av Lo:ar nu? Kommer 09-10 barnen heta Lo.
Kommer det finnas Losisar i alla dagis- och skolvrår nu?
Nae... det vill jag inte!
Jag får allt som oftast höra, efter att jag presenterat mig: "Robin? Ah, som Björn Borgs grabb!"
Ja. Som Björn Borgs grabb men "jag var först", måste jag alltid tillägga.
För mig är det viktigt.
Jag vill inte att mitt namn ska ha blivit tilldelat mig för att det var i ropet just då. Nejnej!
Jag har mitt namn för att det är mitt.
För att mamma och pappa inte kunde tänka sig att döpa mig till något annat.
I månader var jag namnlös tills plötsligt... Robin!
Mitt.
Nu vet jag inte hur stor herr Persbrant är i jämförelse med Björn Borg men åh vad jag inte vill att Lo ska få stå där och säga "...men jag var först. Jag var först!"
Kanske kommer det vara oviktigt för henne?
Tufft.
Jag heter ju egentligen Robin, och inte Robine.
Det där e:t va.
Bara en formalitet.
Vet inte vad jag ska göra av det.
Jag tycker om det ibland.
Och så tycker jag att det är onödigt ibland.
Som att jag kan bli lite irriterad när jag ska skriva det.
Ibland funderar jag på att plocka bort det.
Vi får se.
Här kommer lite bilder på en liten Robin. I sitt egna namn...
Robine.
Ja du, ni har helt klart valt ett eget och mycket fint namn till ert lilla männskobarn. Själv gillade jag inte mitt namn när jag var liten. Jannike var så ovanligt att dom plockade bort det ur almanackan tom. Nu är det tillbaka igen och nu gillar jag inte´det heller...haha...Det betyder ju att fler och fler heter det. Kikade efter och det är tydligen 613 som heter Jannike varav 493 har det som tilltalsnamn. Är ok ändå.
Puss på dig och hälsa la familia
Men, jag har ju helt missat din kommentar på bloggen! Flåt! Mio tackar så mycket och jag måste ju hålla med om att hon e rätt söt min tjej.. hihi.
Och visst är det kul att man gett sitt barn ett lite annorlunda namn. Mio är ju inte vanligt bland flickor iaf, tror det finns 54 som heter det :-) Jag tycker Lo är superfint också. Hon ser liksom verkligen ut som en liten Lo, om du förstår hur jag menar. Hon ÄR Lo! Och söt som socker. Grattis i efterskott skriver jag här med :-) Kram från oss*
På 80-talet fick vi inte namnge dig Robin för mydnigheterna. Men då kom vi på att lägga till ett e och då gick det bra. Men det är ett e utan innebörd. Som en massa andra e:n. Susanne, Anette, Marie - blindgångare:n, blindtarmse:n, molusker. Fram till för några år sedan skrev jag sällan ditt namn med e på slutet. Sedan började du använda dig av e:et och då hakade jag på. En gång, minns inte när, 90-tal nångång, försökte jag namnändra men det gick fortfarande inte för sig. Kanske går det idag? Förmodligen. Det kostar drygt 600 kronor att ta bort en bokstav.
Från Skattevrkets hemsida:
Förnamn
Tillägg, utbyte eller strykning av förnamn kan göras genom anmälan till Skatteverket på blanketten SKV 7630. Detta kan endast göras en gång och ett ursprungligt förnamn måste behållas. Vill du inte ha kvar ett ursprungligt förnamn eller vill byta namn en gång till måste du vända dig till Patent- och registreringsverket. På www.prv.se kan du läsa mer.
Sv: Hej! Bra fråga! :) Kolla om det finns ett tryckeri i närheten, de kan säkert hjälpa dig. Leta reda på ett litet tryckeri, de är oftast mer villiga att hjälpa till om det handlar om ett litet jobb. Lycka till! :)
